Tristess och funderingar över livet

Jag blir mer och mer övertygad om att min köplust och spänningen jag känner när jag går på loppis är saknaden efter något annat i livet.
Men hur ska man kunna komma till rätta med sådant.

Jag skälv börjar känna så här och då måste det ju vara fel för mej att göra det, men vad är det jag vill göra då med min lediga tid.

Detta grunnar jag på just nu.

Jag har ett behov av att utvecklas och träffa människor som också gillar samma saker men man går ju inte ut på stan och letar precis, jag tittar på slöjdkurser men har inte hittat något ännu vet nog inte vad jag ska leta riktigt.

Jag tror att man kommer till en tid i livet då man faktiskt inser att det liv man lever är lite innehållslöst, mina barn är stora och står nästan på egna ben så dom tar inte massa tid och mannen jag lever med (under samma tak) är så inne i sitt så han för står inte heller vikten av att man måste anstränga sig för varandra och göra saker ihop.

Jag har ju mitt slöjd intresse men jag tror jag blir lite ensam i det intresset när man inte har vänner som man kan prata med och utbyta erfarenheter med, att sitta ner och ta en fika eller slöjda ihop skulle vara kul.

Och så känner jag en stor oro över vad som händer på vår fina jord det senaste med det frätande slammet som breder ut sig nere i Europa och döda människor och djur och förgiftar jorden vi lever på.

Jag kände att jag behövde skriva av mej lite, tack för att du orkade läsa säger jag till er som läste hela inlägget.

Nu ska jag försöka göra något bra av denna dag, kram till alla som känner att dom behöver en.